Den finska och den åländska flaggan är i jämförelse med övriga europeiska nationsflaggor en konkurrenskraftig flagga att bedriva sjöfart under. Däremot fInns det givetvis många andra orosmoment och faktorer som påverkar sjöfartens intjäningsförmåga. Den fortsatt svaga konjunkturen i stora delar av världen likväl som lokala variationer i regelverk gör läget utmanande för många aktörer.
På europeisk nivå sätts ramar ( state aid guidelines ) för de stöd till sjöfarten som är tillåtna. Finland har numera satt sin lagstiftning och sina regelverk på en för sjöfarten konkurrenskraftig europeisk nivå.
Finland införde bara för något år sedan en tonnageskatt för fraktrederier. Därmed ersattes en vinstbaserad skatt med en årlig avgift som över tid är fördelaktig för rederierna. Den förra åländska landskapsregeringen gav sitt entydiga stöd till rederinäringen då tonnageskattefrågan stod inför beredning och avgörande. Det finns skäl att ge dåvarande finansminister Katainen ett erkännande för att han såg frågan som viktig för finländsk sjöfart. Efter införandet av tonnageskatten har vi sett en betydande inflaggning till finsk flagg.
Finland stöder också passagerarsjöfarten genom ett bemanningstöd samt genom investeringsstöd kopplat till miljöinnovationer.
De ovan nämnda sjöfartsåtgärderna är väsentliga och avgörande för möjligheten att bibehålla finska och åländska fartyg under finsk och åländsk flagg och för att ge sysselsättning åt finska och och åländska sjömän.
Det viktigaste sjöfartsfrågan för den blivande riksdagsledamoten är att göra sitt yttersta för att Finland ska bibehålla sin status som en konkurrenskraftig sjöfartsnation. Jag har själv varit med i processerna som ledde till en del av de ovan beskrivna positiva åtgärderna för sjöfarten och tror därför att jag har de rätta kontakterna och erfarenheterna för att kunna trygga dem i fortsättningen också.
Mats Perämaa riksdagskandidat, lib
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar